Och idag blir det såhär. En halvfull burk cola i handen. En skål grillchips på ute bordet till höger om mig. Sällskap av min fina hund i knäet. Utomhus och ser på den vackra solnedgången. Nästan ensam, bara nästan.
Alla ni i Norge. Vila i fred, jag och många många fler tänker på er.
Så många som förlorat barn och vänner i dessa tragedier som inträffat i Norge. Det kunde varit vi.
Vi tänker att det var av en ren slump att detta inträffade, men det är fel. Mannen som gjorde detta hade planerat det i flera år. Det var ingen slump. 32-åringen Anders frågade poliserna och andra på häktet hur många det var han hade dödat. Han ville veta den exakta siffran. När han hörde det förfärliga antalet som dött spred det sig ett enormt leende över hans läppar. Han var stolt.
Vi vet att det har hänt, vi kan söka oss till fakta efter fakta. Men aldrig få reda på exakt varför. Den gåtan är ännu olöst.
Amelia, jag vet inte om jag klarar det. Du kommer åka bort från mig, komma hem på helgen. Så tighta som vi varit det senaste året. Sådan vänskap har jag inte haft med någon förut. Det är som att jag lever genom dig, när vi bråkar och så glömmer jag att ta vara på det. Du med ibland, men vi måste visa för varandra att vi verkligen älskar varandra. Vi måste börja uppskatta allt vi har, för snart är det slut. Vi kommer inte ha den där vardagskontakten som vi har idag, jag kommer inte kunna cykla ut till dig i Lindö när jag är ledsen, som jag gör idag. Du kommer ha så mycket med skolan, så du kommer knappt kunna prata i telefon om kvällarna. Men jag älskar dig och jag lovar att jag ska kämpa som in i helvete när jag går i 9an allt för att få vara med dig igen. Jag kommer komma till Vadstena för att bo hos dig flera dagar ibland, vi ska träffas på lov och helger och ja så mycket som möjligt! För jag vill inte förlora dig, inte helt, inte ens såhär mycket som det blir nu. Jag tror du har gjort rätt och det är väll ett test på våran vänskap. Men tårarna bara rinner och jag kommer få vara ifrån dig i ett år. Ett helt år, hur ska jag klara mig? De två senaste åren vid delat har delat har varit helt underbara. Dem har varit fyllda med skratt, tårar, humor, sorg. Allt och jag vill dela just det här ALLT tillsammans med dig min ängel. Du har alltid stått upp för mig, och sett till så inget händer. Så ingen gör mig illa. Vem ska göra det nu? Kommer du försvinna eller kommer du bara åka bort? Jag kommer sakna att va hos dig så jag kommer åka hem till dig några dagar i veckan, låtsas att du är där. Äta med din stora familj vid matbordet och leka med dina småsystrar. Någon gång kanske det tillochmed händer att jag sover över. Dagen innan du kommer hem på helgen kanske. Jag bäddar rent och städar. Jag kanske tillochmed köper pizza och cola, fast du vägrar äta fett. Haha, det kommer bli bra, tror jag. Om du bara säger det så händer det, för jag tror alltid på det du säger. Säger du att såren kommer läka eller att solen kommer titta fram, så tror jag på dig. För du är min syster, min förebild och min vägledare. Jag går i dina fotspår och tar hjälp för nästan allt du gör är korrekt. Du har några dåliga sidor, vem har inte? Och några bra, jag älskar alla. Allt med dig är perfekt. Min bästavän. Ledstjärna. Min alldeles egna ledstjärna som lysar klarast och starkast av alla. För mig iallafall.
Mamma och pappa åker troligvis ut med båten imorgon så jag får nog pengar till frisör, har inte klippt mig på ett halvår. Illa. Måste fräshas upp, sen om det blir skit kort. Who cares? Inget löshår, blond, sommar. Vi lever!
Hur fan fixar ni med att se er själva i spegeln varje morgon? Kladda på lite självförtroende, en rad med fula ord och ge er ut i livet. Hur fan fixar man det? Jag kan va en riktig idiot ibland, med oftast så försöker jag inte. Det bara blir, men för er inträffar det inte av en slump. Ni vill.
Jag vet hur du skulle bete dig utan något gäng med killar, det är inte du. Jag har sett dig när du står ensam kvar, tätt intill mig och de gånger du höll så hårt att jag trodde att du aldrig ville släppa mig. Där ser man det. Du är så mycket mer, använd det. Tro mig, det funkar.
Bestämt mig för att vara hemma ikväll/inatt. Ingen utebio eller liknande, behöver få sömn. Evelina sov här igår och idag har jag varit med henne och Alexander. Ska ladda ner någon film strax, sen sova. Imorgon ska jag nog sova hos Cassandra. Vet inte vad vi ska göra, beror på vädret. Regn- Myskväll, hyr film och äter pizza Sol- Cyklar till Ensjön och badar&solar. Lutar mot regn. Fuck. Godnatt
Tar ett djupt andetag. Gör som jag och ta ett djupt andetag. Blunda, tänk bort smärtan. Tänk bort allt ont, allt som vill såra. Se en ljus vägg med ögonen slutna. Gör om det varje gång något vill hindra. Hindra dig från att försöka, hindra lust och begär. Gör som jag och ta ett djupt andetag.
Skit väder. Blir film, har varit på stan med Amelia och Angelica. Köpte hårfärg, blir ljusare. Fjäder örhängen, och ny earcuff. Film mys nu med halsont, mysigt! Drogar ju halstabletter så de är chill.
Pissar på allt här i Norrköping. Ska dra härifrån, en vacker dag slipper jag alla dessar små fittungar som bara vill jävlas. Fan skaffa ett eget liv istället för att förstöra andras. Usch, usch, usch. Smuts.
Det finns saker som vi inte vill se. Saker bortom allt vi vet om. Saker som inte kallas problem. Som inte kallas problem längre. Saker som har gått så över styr så man har slutat säga så. Saker utan slut, saker som redan har gått igenom ett slut. Saker som man inte längre hoppas går att lösa. Saker som har tappat hopp om. Det är inte problem, utan något mycket mycket värre.
Värdesätt livet för du kan imorgon när du vaknar vara utan det, eller inte vakna upp alls.
